Jag tycker om att besöka Nordens Ark och utformningen av parken där besökarna går på ramper genom skogen och där djuren har stora hägn att röra sig på. Miljön är intalande och gömställena för djuren är många. Samtidigt som jag njuter av miljön, blir glad över alla forskning som pågår så blir jag sorgsen över människans förmåga att utrota djur genom miljöförstöring och jakten på det unika.

Rakt på sak

Därför är det så kul att gå med Olivia i parken! Hon är positiv och har full koll på vad som händer runt omkring oss och vad som var på gång sist vi var där, vilka djur som var sjuka, vilket hägn som byggdes och var alla djuren bor. Hon vill även ha svar på sina frågor och drar sig inte för att fråga, rakt på sak. Det är en utmaning för personalen när hon frågade ”Renen, ont i foten förr… nu bra och bor i skogen?” eller när hon stirrar uppmanande på en kille och sa ”Jag såg dig… du wromm mtocykel… där borta (pekar)… fort körde, fattar du?! Jag såg”. För att på det fortsatta varvet stanna till vid personal med ett ”Hej igen!” och mötas av något förvirrade blickar i hjärnor som försöker hitta plats och ansikte i sitt minne.

Utan krusiduller

Varje gång jag ska visa ett djur som jag upptäckt så får jag till svar ”Redan sett jag… där (pekar). Flytta skogen sen?”. Sen att det ibland skapar lite stress hos våra vuxna medbesökare när hon emellanåt kan stå tyst vid ett hägn och fundera innan hon frågar ”Mamma, äta den? Mat?” ingår liksom i konceptet rak kommunikation. Det gäller att svara på samma sätt. Rakt på sak utan krusiduller eller för många ord. Det senare är jag inte alltid så bra på, måste jag erkänna, men jag blir snabbt varse när orden är för många när jag ser på Olivias ansikte och kroppsspråk.

Så idag testade jag något jag inte gjort på länge.

Tystna

Jag stängde av min röst. Helt och fullt. Istället tog jag fram teckenspråket och TSS (tecken som stöd). Vilken reaktion jag fick från Olivia!!! Hon skrattade, sa ”Öppna munnen! Prata! Mamma, du är galen!” men jag gjorde tecknet att min mun är låst. Då sa Olivia ”Vill inte höra!” samtidigt som hon ställde sig framför mig och blundade hårt! Den som inte ser hör inte… eller hur!?

Teckna

Vi höll på så en stund innan hennes ögon glittrade av skratt och hon började kommunicera med mig. Hon upprepade genom att berätta (muntligen) vad jag sa med teckenspråk och på så sätt fixade vi lunch tillsammans medan vi använde så mycket mer än talade ord i vår kommunikation.

I det samma kom jag på att Olivia kan, trots sin ofullständiga kommunikation, förstå tre språk: svenska, norska & teckenspråk plus lite engelska.

Svar på tal

När jag sa det till henne så fick jag till svar en avmätt tonårsblick följt av en axelryckning och ett

”Ja… och?”

Livet är bra härligt & mitt favorit djur på Nordens Ark är Pallaskatterna!!!!

Facebooktwitterlinkedinmail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *